Porträtt!

Med viss möda och en del besvär har vi lyckats pressa in femlingarna i porträttformat.

Namnlösa är de ännu, raringarna, men ni får försöka skilja på dem ändå.

Här är jag!De kallar mig "femman", just nu och jag är mörkast av siameserna. 

 Brun eller choklad, tabby eller inte, det är frågan!

Här är sötaste jag! "Vänster bak", kallar de mig, för jag är märkt med nagellack där.

Jag är nog blå och ev. tabby, tror de.

Mig tar man inte miste på iallafall!Jag är ensam om min svarta färg!

Men så svart jag är, så har jag iallafall godisrosa tunga!

Och jag är ju också ensam om min färg!

Jag är ljusast i färgen och jag är nästan säkert tabby.

Matte säger att jag är såå lik storebror Hawaii som liten!

Här är jag visst väldans lik den där Hawaii.

Piggelinisar!

Det börjar bli alltmer spännande att titta ut över kanten till bolådan.

...och ibland håller vi nääästan på att ramla ut!

"Femman" i mattes knä

Kattbarn två och en halv vecka!

Bebisarna gör framsteg efter framsteg i raskt tempo. De är nu vakna lite längre stunder emellanåt och har börjat interagera mer med varandra i små, experimentella försök till kattlekar. Hela klanen har talets gåva och piper högt i kör och kravlar emot en när man kommer och hälsar på dem. Nu börjar de också bli lite mer näpet kattungesöta, se bara här nedan!:

  Här ligger jag och sussar sött!

Femlingar i mattes knä

Liten ännu namnlös sötsnok

Det är både läskigt och spännande när matte håller i oss

Ibland är det mest läskigt, och då ropar vi på mamma!

Visst ser ni att jag flirtar med kameran!?

Poserar i en av mina mest smickrande poser

Här har jag anlagt en extra cool min

Hoppsan! Vi hamnade visst på rygg!

Jag är lite överexponerad, men söt annars, va´?!

Delicious på promenad

En av de roligaste sakerna man kan göra med mosters katter är att gå på promenad, tycker Lisen

Delicious är som alltid med på noterna

Fast bada ville inte Delicious!

Kul när man kan hitta på kuliga saker tillsammans!

Duniga klubbens fortsatta fotosessioner

Här kommer lite fler bilder på oss småttingar. Såhär söta var vi idag (30/7, bredbandet funkar fortf. 

 inte så bra, så uppdateringar tar evigheter!).

Vi mår bra och mamma är så snäll och livet går sin gilla gång. Just nu övar vi oss i att använda våra nya ögon, det är mycket man ska ta in!

Hoppsan, mattes kamera är inte på sitt bästa humör..

Jag ser lite konstig ut här, färgmässigt och så, men jag är jättesöt i verkligheten!

Jag bestiger mitt första berg! En kudde!

Mitt första porträtt (fast jag heter inget än, så jag kan inte tala om vem jag är)

Nej matte! Inte visa upp mina magskrynklor, det är pinsamt!

Kolla in mina små tassar, de är söta som godisar ju!

Hjääälp! Jag har höjdskräck säger jag ju!

Inbäddad i ett softat ljus kanske jag ser extra näpen ut?

Såhär ser min tunga ut, ifall ni undrar.

I trygga boet

Det är spännande när man nyss fått ögon, det är så mycket att spana på.

Visst ser ni hur luddig och mjuk jag är?!

En vecka gamla!

Våra ljuvliga kattbebisar har nu genomlevt sin första vecka. Tack och lov har allt gått bra, alla ungar ökar i vikt och utvecklas som de ska, och Toscana är världens bästa mamma, som alltid.

Jag försökte fota bebisarna i eftermiddags, men kameran var inte på sitt bästa humör (hrrm...matte hade väl kommit åt nån knapp...) så nästan alla bilder blev suddiga och konstigt rosaaktiga. Dessutom var inte Toscana helt nöjd med mattes övningar med de små, utan "ingrep" ideligen och försökte släpa ungarna ur bild.

Det är svårare än man kan tro att plåta små enveckaskattungar!

Matte är dock inte den som ger sig, så naturligtvis kommer vi få se oss utleda på dessa kattungar också, var så säkra!

Såhär söta är vi nu när vi har fått ögon att se med!

Fast jag har bara fått ett och ett halvt öga än!

...och jag tycker att den här looken, med två halva ögon, är så cool, så den behåller jag ett tag!

-Visst är jag söt när jag blundar?!

Försökte göra ett gruppfoto med orientalerna, men mamma Tranis hade synpunkter på detta.

Såhär ligger vi i boet mest hela tiden

Vi äter och sover och så kravlar vi runt lite och piper, så är livet just nu!

Grattis Hawaii och Maja!

Besked har nått oss om att vår käre S*Ramalama Blue Hawaii och söta fröken S*Smeagols Kaveldun, "Maja" blev föräldrar 27/7!

Tyvärr blev tilldragelsen inte så okomplicerad som man kunnat önska. Maja fick en blödning och fick åka till djursjukhuset, där man konstaterade en kraftig livmoderinflammation. Det blev akut kejsarsnitt, och endast en levande bebis fanns då i livmodern.

Familjen har fått komma hem från djursjukhuset efter den omtumlande upplevelsen och vi hoppas nu alla att Maja och hennes lilla unge klarar krisen!

Vad vissa andra haft för sig under tiden

Ja, under tiden som Toscana slitit i sitt anletes svett med att föda fram en hel flock ungar, så paassade några av husets andra invånare på att roa sig på annat sätt. Delicious och Puma samarbetade systerligt under en spännande sorkjakt på den oklippta gräsmattan (...eeeh...ängsmarken? Åkern? Vildvuxet är ledordet för denna arma gräsmatta just nu, men vad ska man göra när gräsklippar´n inte vill arbeta?!).

Delicious fångade

Sedan kom Puma och tog över bytet

Delicious: "-Vad sjutton hände?!Tog hon min råtta?!"

Ett dygn unga småkatter!

Bebisarna är ett dygn gamla och alla mår bra och spenderar större delen av sin tid med att äta. De är pigga och förnöjda och någon av dem har redan lärt sig att spinna! 

Såhär såg den nya lilla familjen ut i eftermiddags:

-Hur har du hamnat däruppe, unge?!

Amma, sova, amma, sova, det är den nya tidens melodi...

Lilla söta familjen

Stolta och duktiga mamma Toscana!

20/7 2011- Bäbisar!

Blodig överraskning på onsdagseftermidda´n!

Fyran är på ingång

Mor&barn pustar ut

Trött mamma Tranis!

Ibland går det undan!

Vi räknade med att Toscanas bebisar skulle anlända omkring 22/7 och hade absolut inte trott att de skulle anlända redan 20/7, men...det gjorde de!

Toscana var väldigt orolig på tisdagseftermiddagen och bäddade och stökade i sitt bo, men sedan lugnade hon sig och på onsdagen låg Toscana tillsammans med matte i solstolen halva dagen och var ungefär som vanligt, så matte passade på att rida lite och hålla en ridlektion, och framåt eftermiddagen tänkte matte sedan bege sig ut för att bygga en ny hästhage. Matte skulle bara springa in i huset en sväng och hämta något, men väl inne i huset upptäcktes det att Toscana låg i sitt bo och verkade andfådd. Vid närmare granskning stod det klart att hennes värkarbete var i full gång!

Det var ju tur att matte dök upp just då, för bara en halvtimme senare var den första bebisen född! Sedan gick det raskt undan, bebis nummer ett, en siames, föddes 16:55, nummer två, siames, 17:17, nummer tre också en siames, 17:30, nummer fyra, oriental i blå tabbydräkt, 17:54 och nummer fem, en troligtvis svart oriental, 18:10. Kön och mer exakta färger får vi återkomma till.

En otroligt snabb och fullständigt okomplicerad födsel, allt gick skolenligt och mor och alla barn förefaller må bra. Alla bebisar hittade snabbt tuttar och vår duktiga Toscana är som alltid en fantastisk mammakatt. Nu håller vi alla tummar och tassar för att alla ska få fortsätta må bra!